- Ok tjejer! Idag ska vi ha dans!, ropar gymnastiksläraren så att alla hör.

- Ja! Det här kommer att bli roligt, säger Emma.

Efter gympan går vi till klassrummet där vi ska ha engelskan.

När vi har lunch går jag och Emma till matsalen.

Där sitter Jacob med sin fotbolls lag och cheerleaders.

Emma plockar med sig en pizza bit och en flaska cola, det gjorde jag med.

Emma fick bestämma. Hon valde en plats långt ifrån Jacobs bord.

- Varför var inte Jacob med på Engelskan?, frågar jag.

- Glöm inte att han är äldre än oss, han går på college. Men ibland går de på samma lektioner som oss. College ligger på samma bygnad.

- Jaha...

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

När skoltiden är slut åker vi hem.

- Det ska bli så skoj med homecoming!, börjar Emma.

- När då?, frågar jag.

- Om en månad!, säger Emma.

När vi är framme vid huset går jag av bilen och sedan till mitt rum.

Jag rotar efter en klänning och ett par skor som jag kan ha på mig till homecoming, allt jag inte skulle ha lägger jag på sängen.

Det knackar på dörren.

- Kom in, säger jag.

Jacob kommer in och sätter sig på min säng.

- Hur går det?, frågar han och ler.

- Inte så bra, säger jag och ler tillbaka.

- Vad letar du efter?

- Något att ha på mig till homecoming.

- Jo, jag vill fråga dig en sak om det, säger Jacob.

- Vad?

- Vill du bli min dejt då?, frågar han och ler.

- Ja!, svarar jag direkt och kysser honom.

Jag är nog världens lyckligast just nu.

NÄSTA MORGON:

Jag gör iordning mig och sedan går jag ut där Jacob och Emma väntar på mig.

Jag hoppar i bilen och sedan kör Jacob.

När vi är framme kommer det en massa folk, Jacobs kompisar och cheerleaders.

En av de tjejerna hoppar på honom.

- Hej babe!, säger hon och sedan kysser hon honom.

Jag står där helt stelt och kan inte röra på mig.

Jag känner hur tårarna rinner ner för min kind.

- Mary kom, säger Emma.

Hon tar mig i handen och går.

Jag släpper hennes hand och börjar springa det snabbaste jag kan in i skolbyggnaden.

Jag hör Jacob och Emma ropa efter mig.

Det blir suddigare och suddigare.

Plötsligt går jag in i någon riktigt hård.

Jag ramlar ner på golvet.

- Aoch!, "aotchar" en kille.

Jag kan inte komma upp.

- Mår du bra?, frågar han oroligt eftersom jag fortfarande ligger på golvet med ansiktet gömd bakom mina händer.

- J-j-a, j-jag m-år t-opp-en, snyftar jag.

- Du låter inte som det..., säger killen och hjälper mig upp.

Jag tittar ner på golvet med händerna för ansiktet hela tiden för att han eller någon annan ska se mitt förstörda ansikte.

Han försöker försiktigt att ta bort mina händer men jag vägrar släppa.

- Snälla, släpp..., säger han lugnt.

Jag litar på honom och släpper mina händer.

- Du mår defenitivt inte bra, säger killen oroligt och kramar om mig. Har du slagit dig?

- N-nej, snyfftar jag.

- Vad hände? Vad heter du?, frågar han.

Innan jag hinner svara hör jag Jacobs röst bara en eller två meter ifrån mig säga:

- Förlåt mig, jag ville säga det till dig när tiden är inne.

- Var det du som gjorde detta mot henne, Jacob!?, frågar killen argt.

- Ja, men det var inte meningen. Släpp henne, jag tar hand om detta, säger Jacob.

- Nej, du kommer bara göra det värre. Handlar detta om att du är otrogen eller?, frågar killen.

Jacob suckar.

- Det har du inget med att göra!, ryter han.

- Det gör jag inte, men låt henne vara tills hon mår bra igen, säger killen lugnt.

Jag hör hur Jacobs agresiva steg går iväg.

- Han är borta, säger killen.

Jag tittar upp på honom, gråtande.

- Ärligt talat, hur mår du?, frågar han igen.

- Inte så bra, svarar jag med en skakig röst.

Killen suckar och ler ett falskt leende.

- Jag heter Tyler, och du?, frågar killen vänligt.

- Jag heter Mary, säger jag och försöker le tillbaka.

- Haha, du ska nog gå och tvätta ansiktet. Du har maskara nästan överallt, säger Tyler.

- Em... om du släpper mig, säger jag och fnissar.

Plötsligt är jag på lite bättre humör.

- Oj, säger Tyler och släpper mig.

Jag går in i tjejernas rum och tvättar mitt ansikte.

Mina ögon är lite röda, min näsa är röd och mina kinder är rosa.

Jag går ut och där väntar Tyler.

- Mår du bättre?, frågar han.

- Ja, lite, svarar jag och ler.

- Ok, bra. Vi ses väl sen när vi har lunch?, frågar han och ler tillbaka.

- Ja, säkert, säger jag.

- Vilken klass går du i?

- Junior Year, du då?

- Första året på College, 2 år emellan oss.

- Ja, spelar det nån roll?, frågar jag och skrattar lite.

- Haha, nej....Det betyder att du har börjat för femton minuter sen! Skynda dig!, säger Tyler.

Jag tänker efter vad jag ska ha för lektion nu, men kommer inte på något.

- Jag vet inte vad för lektion jag har!

- Du måste vara ny här.

Vi båda skrattar.

- Har du shema?

- Nej jag har det hemma hos Jacob, svarar jag.

- ...Var du hemma hos onom igår?, frågar han.

- Ja jag är där varje dag. Jag sover där, jag bor där.

- Har Jacob två systrar?, frågar Tyler vörvirrad.

- Nej, jag är en bortskämd snobb som har flyttat hit från LA för två månader och några veckor sedan, svarar jag.

- Jaha...

- Då får du väl skippa lektionen, säger Tyler.

Jag rycker på axlarna och suckar.

- ...Har du inte fotboll nu?, frågar jag.

- Nej, mitt lag tränar efter Jacobs.

- Går inte ni i samma lag?, frågar jag chockad.

- Nej, vi spelar mot varandra. Mitt lag vann förra året och det är därför Jacob inte gillar mig så mycket.

Jag och Tyler pratar i några minuter till, sen måste han träna.

- Får jag följa med?, frågar jag.

- Javisst, säger Tyler och ler.

Jag följer med honom, jag stannar till utanför killarnas omklädnings rum.

- Måste jag gå in dit?, frågar jag och hoppades på att han skulle säga nej.

- Nej, nej! Du kan gå igenom tjejernas omklädnings rum.

- Ok, bra, säger jag lättnad.

Jag går igenom tjejernas tomma omklädnings rum och sedan igenom dörren som leder ut.

Där på den stora planen ser jag Jacobs lag och cheerleaders.

När tjejen som strulade med Jacob ser mig viskar hon något till sin grupp och går sedan fram till mig.

Hon puttar mig på axlen och säger:

- Du ska inte, absolut inte vara i närheten av min pojkvän. Förstått?...lilla vännen, säger hon bitchig och går iväg.

Jag kan inte stå emot min ilska och är tvungen att säga något.

- Bitch!, skriker jag irriterad.

- Ursäkta!?, skriker hon efter.

Hon springer mot mig igen och drar i mitt hår.

Det gör så ont att jag börjar skrika som en galning.

- SLUTA!!, skriker jag och nyper henne i armen.

- AJ!, skriker hon och sparkar mig i benet.

Det gör ont det med.

Jag ramlar på gräsmattan med huvudet först, hela mitt huvud skakar och innan jag får blackout hörde jag många skrika och ropa mitt namn.

- Mary!

- Mary...

- Mary!?

- Mary!!!?

Jag hör många skrika och ropa mitt namn.

- Coatch!? Hon har svimmat eller något!, hör jag någon skrika efter deras coatch.

Ögonlockarna känns för tunga för mig att öppna ögonen.

Efter några minuter känner jag att några lyfter mig på en bår.

De rullar båren någon stans in i skolan.

Min hals är torr, det känns som att jag har ätit sand.

NÄSTA DAG:

Jag hittade en till kompis, Tyler, han körde mig hem igår. 

Igår var en lång dag.

Bitchen, Cat kysste Jacob mitt framför mig, jag såg ut som ett moster för mitt maskara, bitchen drog i mitt hår och sparkade mitt ben jag fick lite hjärnskakning, jag fick låsa in mig i mitt rum medan Jacob tjatar utanför och jag grät floder.

"DÖ CAT DÖÖÖÖ!!!!!!!!", tänker jag.

Jag ryser till av ilska.

- Ja, då var det dags för....skola, viskar jag för mig själv.

Igår berättade Emma om skol bussen.

Jag tar min väska och smyger ut.

Jag får gå i tio minuter tills jag är vid busstoppet.

Bussen kommer några minuter efter.

Det är fullt med elever i bussen, jag är tvungen att stå.

Killarna i bussen stirrar på mig, jag försöker ignorera det.

När vi är framme vid skolan springer jag in i byggnaden.

Jag springer igenom tjejernas tomma omklädningsrum och ut till planet.

Där spelar Tylers lag.

- Hej Tyler!, ropar jag till honom.

Han vinkar tillbaka.

Sedan kommer han springande mot mig.

- Hej! Vad gör du här så tidigt?, frågar han.

- För att det finns ingen annan busstid.

- Haha, just det. Vad gör du här?

- Jag hade inte chansen att se dig spela igår, säger jag och ler.

- Haha, mår du bättre idag?, frågar han och ler tillbaka.

- Toppen!

- Bra!, säger Tyler och tittar på en stor klocka som är bakom mig. Du börjar om femton minuter, ska du inte förbereda dig?... Om du har shemat förståss.

Vi båda skrattar.

- Hah, idag har jag shemat med mig!... Efter att jag inte var med på matten har jag nu fått femton sidor till läxa, jag kan ju inget om matte... otur!, säger jag och ler.

- ...Är det då ok om jag erbjuder dig en gratis matte lektion hemma hos mig?

- Visst, svarar jag och ler.

Jag sitter där tills det är två minuter kvar tills engelskan ska börja.

Jag säger hejdå till Tyler och sedan går till engelskan.

Vi har engelska med en av college grupperna...Jacobs grupp.

Det finns bara en ledig plats kvar och den platsen är jämte...CAT...

FORTSÄTTNINGEN FÖLJER!!!